Vad är en kreditupplysning och varför görs den?

När du ansöker om lån, handlar på avbetalning eller tecknar ett hyresavtal, vill företaget eller banken veta om du har ekonomiska förutsättningar att betala. Istället för att bara lita på vad du själv säger, hämtar de in en kreditupplysning. Den ger en samlad bild av din ekonomiska situation och tidigare betalningshistorik.

Kreditupplysningslagen styr hur dessa uppgifter får samlas in, sparas och lämnas ut. Lagen finns för att skydda din integritet, samtidigt som företag ska kunna göra säkra affärer.

Vilka uppgifter finns med i en kreditupplysning?

En kreditupplysning kan innehålla flera typer av information:

Identitetsuppgifter

• Namn
• Personnummer
• Adress och folkbokföringsuppgifter
• Civilstånd (om du är gift)

Ekonomiska uppgifter

• Inkomst de senaste åren (från Skatteverket)
• Fastighetsinnehav
• Eventuella företagsengagemang, exempelvis om du är styrelseledamot eller driver en enskild firma

Betalningsanmärkningar och skulder

• Obetalda skulder som lett till Kronofogden
• Utslag i betalningsföreläggande
• Skuldsanering
• Konkurser
• Misslyckat utmätningsförsök

Omfrågeuppgifter

• Vissa kreditupplysningsföretag lämnar även ut information om vilka företag som begärt en kreditupplysning om dig och när

Vem får ta en kreditupplysning?

En kreditupplysning om dig som privatperson får bara tas när det finns ett så kallat legitimt behov. Det betyder att den som beställer upplysningen måste ha en god anledning, som att de överväger att ingå ett avtal med dig – till exempel vid lån, kreditköp eller hyresavtal.

För företag och enskilda näringsidkare gäller andra regler. Där krävs inget legitimt behov, och uppgifterna är öppet tillgängliga.

Arbetsgivare får i vissa fall ta kreditupplysningar vid rekrytering, men bara om tjänsten innebär ekonomiskt ansvar, exempelvis om man ska hantera företagets ekonomi.

Hur länge sparas uppgifterna?

För att skydda dig som privatperson finns det tydliga regler för hur länge olika typer av uppgifter får lagras i kreditupplysningsregistren:

• Betalningsanmärkningar: Tas bort efter 3 år.
• Skuldsanering: Finns kvar i 5 år (eller tills betalningsplanen är avslutad om den löper längre än 5 år).
• Missbrukade krediter: Finns kvar i 2 år (UC).
• Omfrågeuppgifter: Informationen om att någon tagit en upplysning om dig raderas efter 1 år (UC).

Dessa tidsgränser är viktiga för att gamla misstag inte ska förfölja dig hela livet.

Vad händer när någon tar en kreditupplysning på mig?

När ett företag begär en kreditupplysning på dig som privatperson ska du automatiskt få en kopia skickad hem till dig. Det är lagstadgat och görs för att du ska kunna kontrollera vilken information som lämnats ut och till vem.

I kopian ser du både fakta och eventuella omdömen eller rekommendationer som kreditupplysningsföretaget har lämnat till beställaren.

Undantag

Om din bank tar en kreditupplysning enbart för att beräkna sina risker och kapitalbehov (så kallad intern riskbedömning), får du inte alltid en fullständig kopia automatiskt. Då kan banken informera dig via internetbanken eller andra kanaler.

Kan jag se min egen kreditupplysning?

Ja, du har rätt att en gång per år kostnadsfritt få veta vilka uppgifter som finns om dig hos kreditupplysningsföretagen. Det kallas registerutdrag. Du behöver skicka in en skriftlig begäran med din underskrift.

Om du vill ha fler utdrag under samma år, kan kreditupplysningsföretaget ta ut en rimlig avgift.

Vad gör jag om något är fel i min kreditupplysning?

Om någon uppgift är felaktig eller missvisande har du rätt att begära rättelse. Exempel på när uppgifter kan rättas:

• Du har betalat skulden innan anmärkningen registrerades.
• Betalningen blev försenad på grund av omständigheter du inte kunde påverka (exempelvis tekniskt fel hos banken).
• En dom eller överenskommelse visar att du inte var betalningsskyldig.

Du kontaktar i första hand kreditupplysningsföretaget direkt. Om de inte håller med dig kan du vända dig till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY, som tidigare hette Datainspektionen) för klagomål.

Kan Integritetsskyddsmyndigheten se min kreditupplysning?

Nej, Integritetsskyddsmyndigheten/Datainspektionen har inte tillgång till några kreditupplysningsregister. Vill du veta om du har en betalningsanmärkning måste du vända dig direkt till kreditupplysningsföretagen.

Vem ansvarar för att reglerna följs?

Det är kreditupplysningsföretagen som ansvarar för att hantera dina uppgifter enligt lagen. Om ett företag bryter mot reglerna kan det få böter eller i allvarliga fall förlora sitt tillstånd.

Du kan även ha rätt till skadestånd om felaktiga uppgifter orsakat ekonomisk skada eller integritetsintrång.

Datainspektionen och tillsyn

Integritetsskyddsmyndigheten (dåvarande Datainspektionen) är den myndighet som granskar och ser till att kreditupplysningslagen följs. De kan också ta emot klagomål från privatpersoner och inleda tillsyn av kreditupplysningsföretag som inte följer reglerna.

Sammanfattning

Kreditupplysningar är ett viktigt verktyg för att företag ska kunna fatta kloka beslut vid utlåning och andra ekonomiska åtaganden. Samtidigt finns det starka skyddsregler för att din personliga integritet inte ska kränkas. Du har rätt att veta vilka uppgifter som finns om dig, få felaktiga uppgifter rättade och få information när någon begär en upplysning om dig. Om du känner dig felbehandlad kan du alltid vända dig till kreditupplysningsföretagen eller Integritetsskyddsmyndigheten/Datainspektionen för hjälp.